Vinterdäck.
Minsta tillåtna mönsterdjup på vinterdäck är 3mm.
Vinterdäck definieras enligt Vägverket som däck särskilt framtaget för vinterkörning och som är märkt
M+S, M.S, M&S, M-S, MS eller Mud and Snow.
Vinterdäck finns både med dubbar (dubbdäck) och utan dubbar (friktionsdäck).
Dubbade vinterdäck får användas från den 1:a Oktober till den 15:e April.
Friktionsdäck får användas året runt men sommardäck rekommenderas på sommaren. En lista på godkända vinterdäck finns hos STRO (Scandinavian tire & rim organization).
Observera att listan inte är helt komplett, det finns fabrikat som är godkända men ändå
inte finns med på listan.
Vinterdäckslagen.
Vinterdäckslagen innebär att under perioden 1:a December till den 31:a Mars, om vinterväglag råder,
ska bilen vara utrustad med vinterdäck, antingen dubbdäck eller friktionsdäck.
Dessa däck ska då ha ett mönsterdjup på minst 3mm.
För bil med släp gäller att om släpet har friktionsdäck så får dragbilen EJ ha dubbdäck.
Har släpet dubbdäck så får dragbilen ha dubbdäck eller friktionsdäck.
Dubbdäck eller friktionsdäck? Dubbdäck är vanligtvis ett bättre val än friktionsdäck på isiga vägar. Dubbarna bidrar också till att skapa en skrovlig yta
så att friktionsdäcken får bättre grepp.
På våta eller torra vintervägar är friktionsdäck generellt sett bättre än dubbdäck.
Friktionsdäck har även lägre ljudnivå och rullmotstånd jämfört med dubbdäck.
Skillnaden mellan dubbade däck och friktionsdäck har minskat i takt med att däcktyperna utvecklats.
Man kan även köra på sina dubbfria vinterdäck på sommaren, men det har sina nackdelar.
Bromssträckan blir längre än med vanliga sommardäck och däckslitaget ökar.
Att köra på sommardäck på vintern är inget bra alternativ. Även om det inte är vinterväglag så gör den lägre temperaturen att gummiblandningen i sommardäck blir för hård och egenskaperna för däcket försämras kraftigt.
Sommardäck
Minsta tillåtna mönsterdjup på sommardäck är 1,6 mm.
De viktiga våtegenskaperna försämras dock kraftigt när däckens mönster understiger 3 mm
och det kan således vara en bra ide att byta däcken redan vid 3 mm mönsterdjup.
Sommardäck är såklart avsedda att användas på sommaren och däckens egenskaper försämras
då temperaturen sjunker.
Däckdimensioner.
Storleken på däcken anges i mm, procent och tum, Exempel: 195/65R15. Det kan tyckas ologiskt men har historisk bakgrund.
Däckets bredd, (195) på bredaste stället anges i millimeter, höjden, (65) anges som procent av bredden och fälgens
diameter, (15) mäts i tum. R:et står för Radialdäck.
När man byter däck- och fälgdimension skall man bl.a ta hänsyn till hjulets rullomkrets och belastningskod. Man får byta däck- och fälgdimension om hjulet inte sticker utanför den ursprungliga stänkskärmen efter bytet och inte heller tar i någon chassidel vid full fjädring eller fullt rattutslag.
Maximal tillåten ändring av däckets rullningsomkrets är dock + - 5%
Man får inte heller göra sådana förändringar att bilens köregenskaper väsentligt förändras för då är bytet olagligt. Håller man sig till däck- och fälgdimensioner som är originalmonterade på fordonet eller som ligger mycket nära dessa så innebär bytet i regel inte några problem. Rätt lufttryck i däcken är viktigt.
För lågt lufttryck i däcken leder till högre däckslitage, högre bränsleförbrukning och sämre vägegenskaper.
Vi rekommenderar att trycket i däcken kontrolleras minst en gång i månaden.
Kontrollera då samtidigt att däcken har tillräckligt med mönster.
Vad som är rätt tryck i däcken hittar du i bilens instruktionsbok, se detta som ett rekommenderat lägsta däcktryck och glöm ej att öka trycket i dina däck när du har mycket last.
Om man kör med 70% av rekommenderat däcktryck så kan däckets livslängd halveras.
Det är lufttrycket i däcken som bär bilen, inte däcket i sig. Det innebär att för lågt däcktryck även gör att risken för
en olycka vid undanmanöver ökar.
Rätt däcktryck är även bra för miljön då bränsleförbrukningen minskar.
80% av rekommenderat däcktryck ökar bränsleförbrukningen med ca 3% , detta gör att bränslekostnaden för en
genomsnittsbilist ökar med ca 400-500 kr per år.
Nitrogen
System för att fylla däcken med nitrogen blir alltmer populärt.
Nitrogen är en gas som egentligen inte är något annat än torr luft där syret tagits bort.
Eftersom denna gas är trög och inte lättantändlig så används den bl.a i flygplansdäck, vid transporter av farligt gods och i vissa racingsammanhang. Detta på grund av att även en liten tryckförändring i däcken i dessa extrema fall kan ha stor inverkan på fordonens egenskaper.
Nitrogen i däcken vid normal användning är inte nödvändigt.
Det kan minska förlusten av tryck i däcken något men det finns många orsaker till tryckförlust i däcken
som inte kan avhjälpas med hjälp av att fylla däcken med nitrogen, t.ex läckande ventiler, läckage mellan däck & fälg samt olika typer av punkteringar.
Skulle däcktrycket bli för lågt måste det ökas oavsett om däcket är fyllt med nitrogen eller vanlig luft.
Däcktrycket kan ju också behöva justeras om man ska köra med mycket last.
Man kan eller bör inte sluta att kontrollera däcktrycket bara för att man fyllt däcken med nitrogen.
Om man kontrollerar däcktrycket regelbundet, minst en gång i månaden, så är fördelen med att fylla däcken med nitrogen mycket liten. Däckens hastighetsklasser
Q= 160 km/h
R= 170 km/h
S= 180 km/h
T= 190 km/h
U= 200 km/h
H= 210 km/h
V= 240 km/h
W= 270 km/h
Y= 300 km/h
Z= >240 km/h
I stort sett samtliga bilar från 1997 eller nyare skall, när det gäller sommardäck ha däck
som är klassade för bilens konstruktiva maxhastighet.
Uppgifter om detta hittar du i bilens registreringsbevis.
För vinterdäck räcker det med en klassning till 160 km/h d.v.s Q klassade däck
De flesta däck som tillverkas idag har textiltrådar som går rätvinkligt, radiellt, mot däckets fälg, dessa däck kallas radialdäck.
Radialkonstruktionen gör att däcket bättre anpassar sig efter de ojämnheter som finns i vägen.
Radialdäcken genererar också mycket mindre friktion än de tidigare diagonaldäcken, vilket resulterar i en lägre värmeutveckling och således längre livslängd på däcken. Dagens däck är uppbyggda av en textilcord som ligger radiellt mot rullriktningen, därav namnet Radialdäck.
Dessa s.k. stomtrådar, som ligger i ett eller flera lager, hålls samman av flera gummiskikt. Radialdäcket ger avsevärt
mycket bättre komfort än de tidigare Diagonaldäcken vilka helt försvunnit från marknaden på personbilssidan.
Den mjuka stommen styvas upp av ett flertal bälten som ligger diagonalt och tvärs stomtrådarna och skapar stabilitet i däckkonstruktionen. Dessa bälten kan vara av stål (stålradialdäck) och/eller textilmaterial t ex polyester, rayon, nylon, kevlar mm.
Slitbanegummit består av en kombination av syntet- och naturgummi, beroende på vilka egenskaper man önskar.
Gummit skall tillsammans med däckets mönster ge ett säkert grepp i alla situationer.
Mönstret utformas för att ge god vattendränering och riktningsstabilitet (längsgående spår) och samtidigt ha bra
driv- och bromsförmåga (tvärgående spår). Många av dagens däck har även ett mycket lägre rullmotstånd än gårdagens
genom speciella kiselbaserade gummiblandningar och andra bälteskonstruktioner.
Utvecklingen av nya material och konstruktioner går hela tiden framåt, allt för att öka de olika egenskaper vi söker,
såsom bränsleförbrukning, komfort, livslängd, grepp i vått och tort mm
Däckmönster.
Däckmönstret som är den yttersta delen av däcket ser väldigt olika ut beroende på tillverkare och vad däcket är tänkt till för användningsområde.
I vissa fall skall däckmönstret även ha en tilltalande design.
Däckmönstret är mycket viktigt för däckets prestanda, ljudnivå, bränsleförbrukning och andra egenskaper som t.ex vattenplaning. Mönstret i ett vinterdäck skiljer sig ofta kraftigt fån mönstret i ett sommardäck därför att det ska vara anpassat för att klara snö och is bättre.
Ofta har vinterdäcken öppnare mönster med mycket fler så kallade sajpningar (beskärda klackar) för att få fäste på hala underlag.
Däck för bankörning däremot har ett mönster designat för höga temperaturer och t.ex bra kurvtagningsförmåga, men
med mindre fokus på t.ex ljudnivå.
Belastningsindex.
Samtliga däck är märkta med ett belastningsindex (LI) detta index talar om den maximala belastningen
för däcket vid den hastighet som däcket är klassat för. T.ex är för ett däck med hastighetslass H och belastningsindex 94, den maximala belastningen 670 kg vid 210 km/h. I tabellen nedan hittar du de belastningsindex som är vanligast.
Däcken på din bil måste klara av respektive hjulaxels maximalt tillåtna axelbelastning.
Information om detta finns i bilens reg bevis eller hos biltillverkaren.
I normalfallet finns en given däckdimension endast med ett eller två olika belastningsindex.
| 
